Digital yrkesvägledning

Samhället talar om behovet av omställning mitt i arbetslivet. Utbildningsbeskrivningar kan ofta upplevas abstrakta och gemensamt språk i platsannonser och kursplaner saknas ofta. Vad innebär det att arbeta i ett visst yrke? Vilka utbildningar tar vara på tidigare erfarenhet från arbetslivet och bygger vidare på den? Hur kan man synliggöra sina kompetenser och utveckla dem för att hålla sig anställningsbar? Genom att knyta utbildningar till jobbannonser och arbetsmarknadstrender kan dessa frågor bli enklare att besvara. Ökad tillgång till kompetensutveckling rustar individen för förändringarna under arbetslivet.

Bakgrund

Det finns flera pågående uppdrag och projekt inom regeringsuppdraget för kompetensförsörjning och livslångt lärande (RU KLL) som syftar till att rusta individen för kommande utmaningar och stärka dennes position på den snabbt föränderliga arbetsmarknaden:

• Att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (KLL)
• Semantikprojekt (2022) för att utreda förutsättningarna till en gemensam nomenklatur som kan stärka förutsättningarna för digitala tjänster på arbets- och kompetensutvecklingsmarknaden
• Skolverket ska, i samverkan med andra berörda myndigheter, utveckla databasen SUSA-navet till en nationell databas för offentligt finansierad utbildning
• Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ska stärka datainfrastrukturen för livslångt lärande genom utveckling av en kvalifikationsdatabas

Metod och tillgänglighet

Ett öppet och hållbart arbetssätt präglar utforskningsarbetet kring karriärvägledning, semantik, berikning och validering av data.

Arbetet kommer att vara öppet (källkod och data) och resultat ska presenteras löpande. Målsättningen är att källkoden som skapas inom projektet ska ge förutsättningar för ytterligare utveckling av andra aktörer, via exempelvis dataportal.se eller jobtechdev.se.

Kompetensmatchning.se kommer att användas som praktisk testbädd och kod kommer att publiceras på Gitlab, samt uppdateras löpande.

Projektets utgångspunkt är att använda berikad CV-information för att bedöma vilka utbildningar som kan fylla glappet mellan individens erfarenheter och arbetsmarknadens behov (utifrån platsannonser). Genom att sammanföra arbetsmarknads- och utbildningsdata, med hjälp av JobTech Developments (Arbetsförmedlingen) öppna API:er och dataset, Susa-navet (Skolverkets utbildningsdatabas) och kvalifikationsdatabasen (MYH) kan viktiga insikter nås gällande hur datainfrastrukturen inom KLL-området bör utvecklas. Projektet kan även inspirera andra aktörer att bygga väglednings- och matchningstjänster.

En viktig aspekt i projektet är hänsynen till individens integritet och att minimera insamlandet av persondata. En annan viktig aspekt är att vägleda individen till att hitta den kortaste vägen till jobb eller karriärväxling.

Målet är att ta fram en konceptvalidering (POC) för att:

• verifiera att de olika datamängderna hänger ihop
• bedöma kvaliteten på de data som används
• upptäcka eventuella behov av annan data som kan kopplas samman med datamängderna
• demonstrera hur dataset och API:er inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet kan användas (exempel på användare: Arbetsförmedlingen, Skolverket, studie- och yrkesvägledare, omställningsorganisationer, matchningsaktörer, utbildningsanordnare)

Exempel på frågeställningar som är relevanta att ta i beaktande under en utforskande fas av projektet:

• Synliggörande av kompetenser: Vad behöver individen göra för att få det mest relevanta och intressanta jobbet? Hur kan individen synliggöra sina kompetenser för att få ett önskat jobb som även motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden?
• Kvaliteten på data: Hur kan man säkra kvaliteten på de data som används och resultatet som ges? Saknas data som skulle behövas? Hur förhåller man sig till tillgänglighet och tillgängliggörande av data?
• Meriter: Meriter är ofta beroende av sammanhang. Kan man fånga dessa sammanhang? Kan mikromeriter vara en möjlig väg framåt?
• Lärande genom livet: Hur kategoriserar man utbildning som inte är direkt kopplad till en yrkesroll, exempelvis civilingenjör eller litteraturvetare? Hur skall gradvis lärande, som man exempelvis får i arbetslivet, fångas upp? Hur validerar man individers kunskaper, till exempel nya verktyg, tekniker och processer? Hur skaffar man sig olika kompetenser och validerar dem?
• Koppling mellan yrke och kompetens: Hur kan gedigna kopplingar mellan yrken och kompetenser skapas, på alla nivåer? Vilka datamängder behövs? Hur detaljerade måste de datamängderna vara?

EU-och hållbarhetsperspektiv

Projektet ligger i linje med den europeiska kompetensagendan, särskilt ”kompetenspakten” och ”förstärkt kompetensstöd” (omställningsstöd). Semantisk interoperabilitet kommer att vara viktigt under 2023 – året som EU kallar ”the European year of skills” – och kopplad till utveckling av det europeiska dataområdet skills och till den nya Interoperable Europe Act.

Vidare är den taxonomi som troligen kommer användas inom projektet mappad mot ESCO-standard (till exempel genom Europass), vilket i förlängningen skulle kunna visa på en skalbarhet utanför Sverige. Även informationen från Skolverkets Susa-navet lämnas till Europass, vilket skapar motsvarande teoretisk möjlighet till uppskalning.

Hållbarhetsperspektiv tas i beaktande i alla operativa delar av projektet, liksom etisk användning av insamlade data.

Projektet bidrar till FN:s hållbarhetsmål: 4, 4.4, 8, 8.6, 16.10, 17.6, 17.16