Hoppa till innehåll

Metodbeskrivning för yrkesprognoser

Metodbeskrivning för yrkesprognoser

Yrkena i modellen baseras i huvudsak på SSYK2012, även om vissa yrken slås ihop till större yrkesgrupper (tex: Juristyrken). Chefsyrken samt yrken med färre än 3000 förvärvsarbetande i november år 2019 slås ihop till en ”restkategori”. Det är idag ungefär 170 prognosyrken, inklusive restkategorin, och prognosen görs för åren 2022 och 2026. Prognosen grundas i två separata prognoser, en för utbudet och en för efterfrågan på arbetskraft i respektive prognosyrke.

Utbudet av arbetskraft i modellen utgörs av alla förvärvsarbetande. Den förvärvsarbetande befolkningen delas in i utbildningsprofiler utifrån utbildningsnivå, utbildningsinriktning samt ålder. Baserat på historiska data beräknas flöden in och ut i dessa profiler och sedan görs prognos på antalet förvärvsarbetande i varje profil med hjälp av SCBs befolkningsprognoser. För utgångsåret 2019 beräknas andelen förvärvsarbetande i varje kompetensprofil per prognosyrke. Dessa andelar multipliceras sedan med prognosen för antalet individer i profilen för åren 2022 och 2026.

Antaganden: Utbildningsdimensioneringen och preferenser för olika utbildningar är konstanta över tid. Likaså pensionsålder inom respektive profil är konstant över tid och att arbetsgivares preferenser kring kompetenser är konstant. Dvs, modellen tar (ännu) inte hänsyn till kompetensskiften[1].

Efterfrågan i modellen utgörs av antal förvärvsarbetande inom varje yrke och år och antalet platsannonser per yrke. Total efterfråga per näringsgren skrivs fram med hjälp av historiska data samt SCBs befolkningsprognoser och justeras manuellt efter kvalitativa bedömningar av konjunkturen. Totala efterfrågan per näringsgren fördelas per yrke baserat på yrkenas prognosticerade andelar i näringsgrenarna.

Efterfrågan ställs därefter mot utbudet vilket resulterar i ett konkurrensindex för varje yrke och år. Konkurrensindexet är i relation till konkurrensen inom alla andra yrken. För ytterligare information vänligen kontakta Arbetsförmedlingens analysavdelnings funktionsbrevlåda.


[1] Modellen är en förenkling av verkligheten som bygger på antaganden. Den är under utveckling och förhoppningsvis kan modellen i framtiden inkludera förändringar som i dagsläget hålls konstanta.