Digital yrkesvägledning

Samhället diskuterar alltmer behovet av omställning mitt i arbetslivet. Utbildningsbeskrivningar kan kännas abstrakta, och det saknas ofta ett gemensamt språk i platsannonser och kursplaner. Frågorna som uppstår är: Vad innebär det att arbeta inom ett visst yrke? Vilka utbildningar tar hänsyn till tidigare erfarenheter från arbetslivet och bygger vidare på dem? Hur kan man synliggöra och utveckla sina kompetenser för att hålla sig anställningsbar?

Genom att koppla utbildningar till jobbannonser och arbetsmarknadstrender kan dessa frågor bli lättare att besvara. En ökad tillgång till kompetensutveckling rustar individen för förändringar under arbetslivet.

Bakgrund

Bakgrunden till detta projekt är flera pågående uppdrag och pilotprojekt inom regeringsuppdraget att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (RU KLL). Dessa syftar till att rusta individen för kommande utmaningar och stärka deras position på den snabbt föränderliga arbetsmarknaden. Exempel på dessa uppdrag inkluderar utveckling av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande, semantikprojekt för gemensam nomenklatur, samt stärkande av datainfrastrukturen för livslångt lärande genom kvalifikationsdatabaser och nationella databaser för offentligt finansierad utbildning.

Öppet och hållbart arbetssätt ur olika perspektiv

Arbetet präglas av ett öppet och hållbart arbetssätt. Genom att koppla samman arbetsmarknads- och utbildningsdata med hjälp av öppna API:er och dataset, som JobTech Developments komponenter, Skolverkets Susa-navet och MYH:s Kvalifikationsdatabasen, strävar projektet efter att ge insikter om hur datainfrastrukturen inom Kompetensförsörjning och livslångt lärande-området bör utvecklas.

Projektet betonar vikten av att beakta individens integritet och att minimera insamling av persondata. Målet har varit att ta fram en konceptvalidering för att verifiera att olika datamängder hänger ihop, bedöma kvaliteten på använda data samt demonstrera hur dataset och API:er inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet kan användas av olika aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, Skolverket, studie- och yrkesvägledare, omställningsorganisationer och utbildningsanordnare.

Projektet är förankrat i det europeiska kompetensperspektivet och relaterar till "kompetenspakten" och "förstärkt kompetensstöd". Semantisk interoperabilitet är central och knyts till det europeiska dataområdet Skills och den nya Interoperable Europe Act. Genom att mappa JobTech Taxonomy mot ESCO-standarden strävar projektet efter skalbarhet utanför Sverige.

I praktiken kommer Kompetensmatchning.se att användas som en testbädd. Koden kommer att vara öppen och tillgänglig på Gitlab, och projektet hoppas inspirera andra aktörer att bygga väglednings- och matchningstjänster.

Lärdomar och tekniska insikter

Projektet levererar även konkreta resultat genom en konceptvalidering (PoC) för digital vägledning. Leveranserna inkluderar en klickbar prototyp, offentlig Mural över designarbetet, insikter från intervjuer och användartester samt förslag för fortsatt utveckling. På tekniksidan ingår bland annat forum-feedback till datakällsägare, samlad kunskap på Arbetsförmedlingens Gitlab och prototyp-implementation i React med öppen källkod.

Under PoC-utvecklingen har man testat olika myndigheters datainfrastruktur för vägledning från perspektivet av en tredjepartsutvecklare och skapat nytta genom nya lärdomar. Fokus ligger på gemensamma modeller för kompetenser, meriter och erfarenheter för att underlätta interoperabilitet. Projektet har använt datakällor med kunskap om EU-standardiserade modeller och tar hänsyn till EU-perspektivet.

Avslutningsvis återstår arbete i form av förvaltning och utveckling. UX-arbetet anses avslutat och är tillgängligt som resurs för framtida projekt. Den tekniska implementationen har utforskats som ett verktyg för en tänkt tredjepartsutvecklare snarare än för en produktionsmässig produkt. Projektet ser möjligheter att använda AI/språkmodeller för att stödja kopplingen mellan individuell utvärdering och befintliga datakällor. Lärdomarna spänner över ökat behov av digitala verktyg för vägledning, bristen på nationell standard för digitala verktyg, och önskan om digitala insatser för vägledning av nyanlända. Tekniska lärdomar inkluderar behovet av förbättring kring information om kompetenser och meriter samt betydelsen av standardiserad teknik och god datakvalitet.

Hållbarhetsperspektiv tas i beaktande i alla operativa delar av projektet, liksom etisk användning av insamlade data.

Projektet bidrar till FN:s hållbarhetsmål: 4, 4.4, 8, 8.6, 16.10, 17.6, 17.16