Den digitala konferensen, arrangerad av EU-kommissionen i samarbete med den europeiska utbildningsstiftelsen, ETF, fokuserade främst på att visa upp utvecklingen av ESCO och dess tillämpningar inom medlems- och tredjeländer, till exempel analyser av lediga jobb med hjälp av stora datamängder, matchnings- och vägledningsverktyg samt relationen mellan kvalifikationer, yrken och färdigheter.

"För att mappa mot ESCO är det viktigt att man förstår sin lokala arbetsmarknad, dess behov och möjligheter" menade Arjen Deij, senior expert inom kvalifikationssystem på ETF, inför Petter Nygårds presentation av Sveriges erfarenheter.

Benämningar för yrken och kompetenser i Sverige

Yrkesbenämningar i Sverige är strukturerade enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) som ägs och förvaltas av Statistikmyndigheten SCB.

SSYK 2012 används inom arbetsmarknads- och individstatistik och till grund ligger den internationella yrkesklassifikationen ISCO–08 (International Standard Classification of Occupation 2008), anpassad till den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen förvaltar och uppdaterar Sveriges nationella klassificering för yrken och kompetenser.

I dag består den svenska yrkesklassificeringen av:

• 400 yrkesgrupper, motsvarande ISCO-nivå 4
• cirka 3600 yrken inom yrkesgrupper, motsvarande ISCO-nivå 5
• numera finns det ingen ytterligare hierarki i den svenska klassificeringsmodellen jämfört med ESCO
• arbetsmarknadskoncept kopplade till yrken, till exempel yrkestitlar (cirka 8000), färdigheter, prognoser

I dag består den svenska kompetensklassificeringen av:

• 55 kompetensgrupper med cirka 6400 individuella kompetensbegrepp
• några kompetensgrupperingar, såsom gröna kompetenser, digitala kompetenser, kvalifikationer, med flera planerade grupperingar
• kompetenser kopplade till en eller flera yrkesgrupper (ISCO - nivå 4);
• pågående arbete för att identifiera de viktigaste kompetenserna för enskilda yrken (ISCO – nivå 5);

Den svenska taxonomidatabasen

Svenska kompetenser och yrken hanteras i en så kallad relationsdatabas, där relationstyper beskriver samband mellan begrepp på ett bredare, smalare och/eller relaterat sätt. Vidare uttrycks relationerna så att begrepp (1) är mer generellt, (2) är mer specialiserat, (3) motsvarar och (4) är snarlikt. För att genomföra mappning mot ESCO används dess fördefinierade relationstyper.

"ESCO:s kompetenser och yrken importeras till den svenska taxonomidatabasen som egna koncept. De tilldelas unika id:n i den svenska taxonomin, tillsammans med föredragna ESCO-benämningar och en så kallad Uniform Resource Identifier (URI). Däremot importeras inte ESCO:s hierarki. Detta tillvägagångssätt förenklar både förvaltningen och utvecklingen av mappningsprocessen" berättade Petter Nygård, som är även ordförande för PES*-nätverkets arbetsgrupp om arbetsmarknadstaxonomier.

Styrningsmodell och metod

Den svenska taxonomidatabasen innehåller, förutom yrken och kompetenser, även andra klassificeringar och standarder som förvaltas av andra myndigheter, bland annat utbildning, industri- och branschindex (utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI)), prognosdata, geografiska data, med mera.

Arbetsförmedlingen har ansvar för att uppdatera yrken och kompetenser. Uppdateringsprocessen innefattar exempelvis användarförslag, lagstiftning, söktrender och mediebevakning. Processen är huvudsakligen manuell och bygger på samråd med intressenter, men olika maskinbaserade verktyg bidrar också med insikter och förslag.

ESCO:s gröna och digitala kompetenssamlingar

Arbetet med ESCO omfattar även specifik mappning av gröna och digitala kompetenser, anpassade till den svenska arbetsmarknaden, vilket är användbart för arbetsmarknadsanalyser och bidrar till att identifiera nationella trender samt andra relevanta insikter i linje med den gröna och digitala omställningen. Exempel på en tillämpning av ESCO är Euresportalen*, där relationerna mellan ESCO och nationella klassifikationer bidrar till en gemensam europeisk arbetsmarknad.

Mappning mot ESCO – utmaningar och fördelar

Det finns skillnader i struktur, detaljnivå och omfattning mellan ESCO och andra klassificeringar, såsom ISCO och SSYK 2012. Dessa skillnader beror på variationer i semantisk granularitet, det vill säga detaljnivån i begreppsbeskrivningar, antalet begrepp, yrkeskvalifikationer och sektorförekomst. Dessutom kan den semantiska granulariteten inom ESCO variera, och det finns möjlighet att förbättra både komplexiteten och översättningskvaliteten i ESCO:s hierarki för färdigheter och kompetenser.

Mappningen mot ESCO har en rad fördelar, däribland möjligheten att få stöd, feedback och snabb återkoppling. ESCO-databasen är en omfattande och kostnadsfri källa till arbetsmarknadsinformation. Den innehåller en uppdaterad klassificering som även identifierar brister i nationella klassificeringar.

Alla versioner av ESCO är kartlagda och publicerade i den senaste versionen av Arbetsförmedlingens taxonomi för att säkerställa överensstämmelse. Nya svenska yrken och kompetenser mappas kontinuerligt till ESCO.

Enligt Petter Nygård är det bäst att genomföra mappningsprocessen internt, eftersom det är tidskrävande att skapa kvalitativa kartläggningar och detta i sin tur påverkar nationella klassifikationer avsevärt. Det är av stor vikt att kontinuerligt följa ESCO:s kartläggningsmanual med de senaste förändringarna i regler och riktlinjer.

Resulat

Genom den tillämpade metodologin har den senaste versionen av ESCO integrerats i det pågående arbetet. Till exempel har många kompetenser fått en bred matchning tack vare den semantiska granulariteten, och detsamma gäller för yrken. Idag har bara 22% av yrkena exakta motsvarigheter, vilket tyder på att det finns utrymme för förbättringar.

"Genom en grundlig granskning av ESCO-mappningar och noggrann undersökning av liknande yrken kan vi förbättra noggrannheten och precisionen hos dessa matchningar, även om det kräver betydande ansträngning och uppmärksamhet" säger Petter Nygård.