Medan Sverige gör framsteg inom digital infrastruktur generellt, bildas på EU-nivå en ny europeisk open source-jätte, European Open Source Consortium. Det är en ny strategisk allians som ska hjälpa stora organisationer att använda öppen källkod för digital transformation. I Sverige föreslår en statlig utredning åtgärder för enklare delning av hälsodata för effektiv och säker vård. Samtidigt har regeringen delat ut två nya uppdrag: Vetenskapsrådet ska föreslå hur svensk e-infrastruktur för forskning kan utvecklas, och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ska utveckla Sveriges digitala infrastruktur Ena fram till 2030. Arbetsförmedlingen fortsätter att bidra med sakkunskaper och tekniska komponenter inom JobTech Developments fokusområden: individdata för dataportabilitet, länkade data och taxonomi.

Sverige och EU

• Ett nytt EU-direktiv för gigarbetare förstärker deras rättigheter genom EU:s plattformsdirektiv som drevs under det svenska EU-ordförandeskapet. Enheten Jobtech, genom plattformen JobTech Development, har utforskat gigekonomin under flera år och lämnat förslag på hur uppbyggnaden av digitala infrastrukturer med fokus på individdata kan förbättra den.
• Kvalifikationer och mikromeriter. Cedefops nya verktyg för europeiska kvalifikationer (EQF) och mikromeriter inom yrkesutbildning främjar transparensen av kvalifikationer och påverkar Europass-dokument som kvalifikationstillägg och beskrivningar av läranderesultat. Gemensamma EU-riktlinjer kommer att bidra till korta, lärandemålsbaserade beskrivningar av alla kvalifikationer. Mikromeriter ökar anställningsmöjligheter och gynnar både individen och samhället.
• Olagligt att fråga om din lön. Snart blir olagligt för arbetsgivare att fråga om lön enligt ett nytt EU-direktiv. Blir svensk lag senast 2026.
  
  

Arbetsmarknad

• Projektet Kompetenspasset. EU-rådets rekommendation kring mikromeriter har varit en drivkraft för att ta fram och testa hur en gemensam svensk modell för mikromeriter skulle kunna se ut och utformas. Projektet har fokuserat på tre målområden: teknisk utveckling, metodutveckling, samt testning och utvärdering, fördelat på strukturella, tekniska och användarmässiga mål. Målet är att skapa en sammanhållen och tillgänglig struktur för dokumentation och erkännande av lärande och kompetenser. Enheten Jobtech och JobTech Development har bidragit med insikter och texter till slutrapporten.
• Microsoft storsatsar i Sverige - gör sin största investering i Sverige någonsin på 33,7 miljarder kronor i svensk moln- och AI-infrastruktur
• Nytt regeringsuppdrag om talangattraktion av internationell kompetens. Tillväxtverket ska tillsammans med nio andra myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen och Business Sweden, identifiera och adressera problem kopplade till att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft.
• AI, utbildning och arbetsmarknad. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i samverkan med andra aktörer redovisar ett regeringsuppdrag om att analysera hur artificiell intelligens kan påverka högskolans utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida kompetensbehov.
  
  

Utbildning och omställning

• Omställningsstudiestödet. Kammarkollegiet i samråd med Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ska samla information och lämna en lägesavstämning för att analysera omställnings- och kompetensstödet.
• Nya åtgärder för att stärka STEM-området. I slutet av 2024 beräknas regeringen presentera en STEM-strategi som syftar till att Sverige ska få fler personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Flera åtgärder har redan vidtagits, men nu har regeringen fattat beslut om ytterligare uppdrag. Detta arbete är särskilt viktigt för att uppnå målen i den svenska nationella färdplanen för EU:s digitala decennium. Enligt EU-kommissionens senaste rapport planerar Sverige att anslå en total budget (exklusive privata investeringar) på uppskattningsvis 2,8 miljarder euro (0,5 % av BNP) för att uppnå sin digitala omställning.
• Utveckling av lärosätenas utbildningsutbud. En utredare ska lämna förslag på hur lärosätenas utbildningsutbud kan utvecklas för att möta en föränderlig arbetsmarknad. Omställningsstudiestödet utökas år för år och kommer att vara fullt utbyggt 2026 då cirka 44 000 personer beräknas studera med stödet. Ett annat uppdrag som ska utredas är en särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma (U 2024:C).
  
  

Internationellt samarbete

• Ökad nordisk integration och samarbete – ett halvår i Nordiska ministerrådet. I en rapport från Nordiska ministerrådet om livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad, med fokus på digitalisering och grön omställning, kartläggs hur utbildningssystemen i Norden, inklusive Grönland, Färöarna och Åland, kan stärkas och anpassas. Resultaten betonar det livslånga lärandets roll för arbetsmarknadens utmaningar och föreslår ökat samarbete mellan utbildningsinstitutioner, näringslivet och regeringar, ökad flexibilitet i utbildningsutbudet, stärkt arbetsgivarengagemang, utökad validering och förbättrat nordiskt samarbete.
• Ansvarsfull internationalisering. Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova har tillsammans arbetat med regeringsuppdraget att främja ansvarsfull internationalisering vid utbildnings-, forsknings- och innovationssamarbete, som en nödvändig förutsättning för att utveckla ny kunskap och nya tekniker.
• Den svenska arbetsmarknadsmodellen. Medlingsinstitutet ska delta i projekt för att öka förståelsen internationellt för den svenska arbetsmarknadsmodellen ur ett nordiskt perspektiv. Projektet ska genomföras av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
• Sverige ska identifiera strategiskt viktiga tekniker. I ett regeringsuppdrag ska Vinnova i samråd med berörda parter förbereda ett kunskapsunderlag för framtida insatser som stärker Sveriges konkurrenskraft och näringslivets investeringar i forskning och utveckling.