Nästan trettio år av svenskt medlemskap i den Europeiska unionen har gjort en hel del för svensk tillväxt. Trots att mer än hälften av Sveriges lagar och förordningar bestäms av EU-lagstiftning, är EU-frågorna inte särskilt aktuella i det svenska offentliga rummet. Miljö, jordbruk och utrikeshandel pekas ut som områden med särskilt hög andel EU-relaterad lagstiftning i en studie från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), med data fram till 2015. Det finns tydligt positiv inverkan på handel och säkerhet, arbetsmarknaden och regionernas utveckling, medan en ökad invandring lämnar utrymme för förbättringar i politiken.
År 2021 publicerades rapporten Svensk EU-opinion 1992–2020, framtagen av SOM-institutet vid Göteborgs universitet i samverkan med Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), om hur medlemskapet påverkar livet i Sverige. Det framgick tydligt att den svenska befolkningen var allmänt positivt inställd till EU. Bedömningen visade ett brett stöd när det gäller militär säkerhet, miljöfrågor och sysselsättning. Även inom områden som brottsbekämpning, jämställdhet och jordbruk ansågs EU-medlemskapet ha en positiv inverkan. Gällande invandring bedömdes medlemskapet dock som i huvudsak negativt, där 55 procent skulle föreslå införandet av tvingande flyktingkvoter i EU.
En av de största framgångarna för medlemsstaterna är EU:s inre marknad som sjösattes för 30 år sedan. Det finns en del som medlemsländerna kan göra för att fördjupa samarbetet och ta bort omotiverade handelshinder. Det nuvarande svenska ordförandeskapet högprioriterar att jobba mot målet för: en stärkt tjänstemarknad, en inre marknad bättre rustad för kris, en effektiv och välfungerande inre marknad som bidrar till en cirkulär ekonomi med minskad miljö- och klimatpåverkan, förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete, med mera.
Nästan tre decennier av aktivt medlemskap i den europeiska familjen har gjort en hel del för svensk tillväxt.
- Ökad handel mellan år 1994 och 2008 ökade exporten till EU med 140 procent och importen med 180 procent. Enligt Kommerskollegiums rapport är EU-medlemskapets betydelse för handeln fyra gånger så stort som frihandelsavtalens betydelse.
Fler utländska jobb till Sverige – fler utländska företag etablerade sig i Sverige. Antalet anställda i utlandsägda företag ökade med 159 procent mellan 1994 och 2015.
- Ökad säkerhet – Sverige kom in i ett brottsbekämpande samarbete under ständig uppbyggnad. Idag finns det EU-samarbeten inom hela rättskedjan.
- Regioner i centrum – svensk regionalpolitik utvecklades genom EU-medlemskapet. Inom ramen för EU:s regionalpolitik får regionerna ta del av EU:s fonder och förbereda fleråriga utvecklingsplaner tillsammans med andra aktörer.
- Svenska livsmedel – EU-medlemskapet bidrog kraftig till ett återupptaget offentligt stöd.
- Att plugga eller jobba i ett EU-land – år 2019 hade nästan 15 procent nyexaminerade svenskar arbetat eller studerat i ett EU-land genom den fria rörligheten på EU:s inre marknad. Europeiska ungdomar kommer också till Sverige, nära 6 000 europeiska studenter anlände till exempel under läsåret 2019/2020 (innan Covid-19-pandemin bröt ut). Man har rätt till samma sociala förmåner, skola och sjukvård som landets egna medborgare.