08 November 2022
Nyhet
Insikt

Vad är en digital infrastruktur?

Digital infrastruktur, eller datainfrastruktur, sammanför och sammankopplar fysiska och virtuella tekniker. Den är osynlig, men högst avgörande för att genomföra datadriven digital transformation. Den leder till innovation och stärkt konkurrenskraft i såväl privat som offentlig sektor, samt skapar möjligheter för ökat välstånd, och tillgång till kunskap. I ett uppkopplat ekosystem har data ett maximalt värde om den är öppen eller delad. EU siktar på att möjliggöra ett datadrivet samhälle genom att bilda ett gemensamt europeiskt datautrymme, men stora utmaningar präglar arbetet ur olika perspektiv: teknik, organisation, semantik, säkerhet, juridik, förvaltning. Vad är gjort på området? Och vad betyder egentligen digital infrastruktur? Det försöker vi reda ut i denna insikt.

Sedan internets födelse har världen valt att gå i riktning mot en digital datadriven framtid. Enligt Oxfords ordbok betyder infrastruktur:

"De grundläggande system och tjänster, såsom transport och strömförsörjning, som ett land eller en organisation använder för att fungera effektivt."

Ordet digital, enligt samma källa, leder till formuleringen:

"Att använda ett system för att ta emot och skicka information som en serie av siffrorna ett och noll, vilket visar att en elektronisk signal finns där eller inte finns där. Digital är även kopplat till användningen av datorteknik, särskilt internet."

Data i sin tur, enligt samma ordbok, betyder:

"Information, särskilt fakta eller siffror, som samlats in för att undersökas, övervägas och användas för att underlätta beslutsfattande, eller information i elektronisk form som kan lagras och användas av en dator."

Myntar man digital och infrastruktur i ett begrepp, givet data som grundläggande resurs får man alltså "digital infrastruktur" eller "datainfrastruktur." Den är osynlig.

"En data- eller en digital infrastruktur avser olika komponenter, hård- och mjukvaror, nätverk, tjänster, standarder, policyer som möjliggör datakonsumtion, lagring, tillgängliggörande, delning av data. Den är högst avgörande för att genomföra datadriven digital transformation."

"Utöver det sammanför och sammankopplar en digital infrastruktur fysiska och virtuella tekniker som beräkning, lagring, nätverk, applikationer och IaaS, PaaS och SaaS-plattformar."

På så sätt kan det byggas grunden för organisationers digitala verksamhet.

Digitaliseringen är inte längre en utveckling vid sidan av, utan genomsyrar alla sektorer, branscher och ekonomier. Den är oundviklig, samtidigt som vi fortfarande kämpar för att förstå den helt; att få en djupare förståelse av den pågående förändringen och vad den ska medföra för oss människor framöver.

Den digitala omställningen sker i ett alltmer uppkopplat samhälle där värdet av data, dess betydelse och analys främjar konkurrenskraft. Dataportabilitet och interoperabilitet tar en mer avgörande plats i en digital infrastruktur som möjliggör för individen att kontrollera sin egen data, och organisationer och företag att lyckats med sina affärsmodeller. I dag är det nyckeln till innovation och stärkt konkurrenskraft i såväl privat som offentlig sektor.

Man kan hävda att följande komponenter ingår i en digital infrastruktur:

  • Internet
  • Bredband
  • Mobila nätverk
  • Kommunikationssatelliter
  • Datacenter
  • Slutanvändares enheter
  • Sakernas internet (IoT)
  • Applikationer
  • API-integration
  • Molnet

Ekosystemet – en uppkopplad ”levande organism” på ett öppet sätt

En digital infrastruktur sammanför och kopplar samman fysiska och virtuella tekniker. Alla aktörer i ett gemensamt ekosystem är lika viktiga och de digitala infrastrukturerna förändras genom att spegla bidrag och behov hos sina deltagare. Tyvärr kan det finnas stor obalans mellan användare och bidragande. Bidragande aktörer i ekosystemet ger enorma möjligheter för användare att snabbt bygga produkter och tjänster och leverera dem i stor skala. Eftersom slutanvändarnas krav troligen kommer att fortsätta förändras i snabb takt, så kommer gränssnitt, API-standardisering, med mera, att hjälpa företag och organisationer att skala sin digitala infrastruktur autonomt för att hänga med i dessa förändringar.

I ett uppkopplat ekosystem har data ett maximalt värde om den är delad. Vid kritiskt innehåll och integrationsrisker bör dataskydd och säkerhet tillämpas.

Datadrivet samhälle: data i silos eller en EU:s inre marknad för data?

Data utgör grunden för den gröna och digitala omställningen. Det framgår av EU-kommissionens prioriteringar (2019–2024).

  • En europeisk grön giv
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjande av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Utifrån de områdena har EU-kommissionen skräddarsytt EU:s datastrategi och gemensamma europeiska datautrymmen, som syftar till att möjliggöra ett datadrivet samhälle.

"Målet är att skapa en inre marknad för data, där data som inte är personuppgifter kan flöda fritt mellan länder och sektorer och användas av företag, forskare och förvaltningar i hela EU på lika villkor."

Stora utmaningar präglar arbetet ur olika perspektiv: teknik, säkerhet, organisation, semantik, juridik, förvaltning. Därför är uppbyggnaden av de gemensanna europeiska datautrymmena en milstolpe, vars slutliga mål är att de tillsammans ska bilda ett enda gemensamt europeiskt datautrymme; en verklig inre marknad för data. Arbetet utgår från sex viktiga principer:

  • Datakontroll
  • Styrning och förvaltning
  • Respekt för EU:s regler och värderingar
  • Teknisk datainfrastruktur
  • Sammankoppling och interoperabilitet
  • Öppenhet

Enligt EU:s datastrategi kommer datautrymmena att omfatta:

  • Utbyggnaden av verktyg och tjänster för datadelning för sammanslagning, bearbetning och delning av data av ett öppet antal organisationer, såväl som sammanslutningen av energieffektiva och pålitliga molnkapaciteter och relaterade tjänster.
  • Strukturer för datastyrning, förenliga med relevant EU-lagstiftning, som på ett öppet och rättvist sätt bestämmer rätten till tillgång till och bearbetning av uppgifterna.
  • Förbättrad tillgänglighet, kvalitet och interoperabilitet för data – både i domänspecifika miljöer och över sektorer.

Utöver det har EU-kommissionen banat väg för ett digitalt kraftfullt Europa senast 2030.

"EU:s ambition är att vara digitalt självbestämmande i en öppen och sammanlänkad värld och att föra en digital politik som ger människor och företag möjlighet att utnyttja en människocentrerad, hållbar och välmående digital framtid."

Förslaget kretsar kring fyra prioriterade områden:

  1. En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  2. Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  3. Digital omställning av näringslivet
  4. Digitalisering av offentlig service

Vägen mot det digitala decenniet inkluderar digitalt medborgarskap: rättigheter och principer för EU-medborgarna, internationella partnerskap, samarbete mellan länderna. Med en kombination av investeringar från EU:s budget, medlemsstaterna och industrin, har EU-kommissionen tagit avstamp i budgeten för återhämtnings- och resiliensplanen, där medlemsstaterna åtar sig att avsätta minst 20 procent till den digitala omställningen.

Sammanhållen infrastruktur betyder fler IT-risker och ett annat angreppsätt att hantera cybersäkerhet

En digital infrastruktur kräver resurser och, ett annat tanke- och arbetssätt för att koppla ihop enheter och data i olika silos. Integrationslagar och hög cybersäkerhet som säkrar den ”osynliga” miljön är avgörande för en säker framtids förvaltning av infrastrukturen. Trots alla tekniska, semantiska, juridiska och, organisatoriska utmaningar bör vi inte stoppa uppbyggnaden av en sammanhållen infrastruktur. Men det är av avgörande vikt att beakta alla perspektiv, till exempel att säkra individens data och dennes rätt att få kontrollera den, att skapa möjligheter för att tillgängliggöra data, samt att dela data över gränser på ett tryggt och säkert sätt.

Vad säger experterna?

JobTech Development har frågat tre experter utifrån deras kompetensområden – teknik, policy, demokrati – vad en digital infrastruktur är och hur den kan bidra till nytta för individen ur ett arbetsmarknads– och lärandeperspektiv. Svaren, som är någorlunda samstämmiga, hittar man här.