Man kan sammanfatta experternas syn på digital infrastruktur som att det är en mycket viktig framtidsfråga. Alla är överens om att den kommer att hjälpa oss att navigera i ett föränderligt samhälle, och även bidra till ökad tillgänglighet till kunskap, hållbara investeringar, ökat välstånd och social och grön hållbarhet. En förutsättning för den digitala och gröna omställningen, med andra ord.
Carl Heath, senior forskare på RISE, Adrian Solitander, sakkunnig på Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Jonas Södergren, tekniskt ansvarig på JobTech Development.
Ur ett tekniskt perspektiv, menar Jonas Södergren, är en digital infrastruktur ett samlingsbegrepp för gemensamma resurser alla får nyttja, där resurser avser primärt öppna data och öppen källkod. Han understryker vikten av öppna format och standarder, samt förflyttningen i angreppssätt där offentlig sektor från början tar höjd för att andra organisationer och personer ska kunna bidra.
"Information om utbildning, kompetensefterfrågan, yrkesvägledning och prognoser ägs inte av en enskild aktör, och därför kommer öppna format och standarder att vara viktiga för att IT-system alls ska kunna prata med varandra i framtiden.", fortsätter Jonas Södergren.
Ur ett policyperspektiv utgör digital infrastruktur ett grundläggande system och anläggningar för att säkra digitala transaktioner och tjänster, enligt Adrian Solitander på Digg. Han hävdar att förutom tekniken finns det andra delar som är lika viktiga.
"Det är inte enbart teknik, utan också juridiska, organisatoriska och semantiska lösningar som skapar den digitala infrastrukturen.", säger han.
Carl Heath på RISE instämmer i att en digital infrastruktur skapar en gemensam underliggande struktur.
"Den ger användare tillgång till en mängd olika digitala resurser, tjänster och verktyg som de kan använda för att hitta, välja och anpassa material, tjänster och system efter egna behov och intressen.", menar han.
Ur ett demokratiskt perspektiv kan digital infrastruktur förstärka den gemensamma kunskapsbasen, säger Carl Heath. Han påpekar vikten av en digital infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
"Digital infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande är en gemensam, underliggande struktur som underlättar för organisationer och personer att få tillgång till de utbildningar, den information eller de kunskaper och färdigheter som de behöver för att navigera i en alltmer komplex och föränderlig värld. Den underlättar också för individer att dela kunskap och erfarenheter med varandra, och bidrar därmed till att stärka den gemensamma kunskapsbasen.", säger Carl Heath.
Rent konkret kan en digital infrastruktur för arbetsmarknaden hjälpa individen att snabbare förstå sina förutsättningar, vad som efterfrågas och vad man kan göra för att förbättra sina chanser och synliggöra sina kompetenser.
"Det faktum att både arbetslöshet och antalet jobbannonser verkar öka samtidigt tyder på att efterfrågad kompetens inte alltid finns. Den digitala infrastrukturen kan bidra med att bättre koppla ihop arbetsförmedlingens system med utbildningssektorns.", säger Jonas Södergren på JobTech Development.
Tiden är förbi för kostsamma IT-projekt som inte löpande kan visa nytta. Öppen källkod skapar nya möjligheter för projekt där faktiskt inga investeringar kan gå förlorade.
"Alla resultat går att återanvända och alla kan börja där någon annan slutade. Denna princip banar väg för hållbara investeringar i den digitala infrastrukturen.", poängterar Jonas Södergren.
Enligt Adrian Solitander på Digg finns det ingen digitalisering utan digital infrastruktur. Han menar att människor tack vare digitaliseringen kan processa information mer effektivt och på nya sätt.
"Det i sin tur kan leda till både ökat välstånd och ökad social och grön hållbarhet, men bara om digitaliseringen nyttjas på rätt sätt.", säger han.
Enligt Carl Heath bidrar en digital infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande till samhällsnytta på flera sätt. Den ökar tillgängligheten till kunskap och lärande, både för individer och organisationer, och gör det möjligt för fler människor att delta i en kunskapsintensiv ekonomi och omvärld.
Utöver det kan infrastrukturen underlätta kunskapsöverföring och -spridning, både inom och mellan olika sektorer och geografiska områden.
"Detta ökar möjligheterna för innovation och utveckling av nya idéer och produkter. Sist, men inte minst, kan en digital infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande också bidra till effektivisering och nyttjande av tjänster inom området.", avslutar Carl Heath på RISE.
JobTech Development jobbar med flera projekt som understödjer uppbyggnaden av en digital infrastruktur för bättre matchning på den svenska arbetsmarknaden. Öppna data och öppen källkod skapar möjligheter för återanvändning av resurser och är viktiga komponenter för att oberoende IT-system ska kunna prata med varandra. Utöver projekten som presenteras nedan, skapas just nu olika pilotprojekt inom myndighetssamverkan ur ett kompetensförsörjnings- och livslångt lärande-perspektiv. Mer information om dessa framtida projekt kommer inom kort.
Läs mer om vad som sker på området och vad digital infrastruktur betyder i praktiken här.