Redan i december 2022 var det glasklart att digitaliseringsfrågorna lyser med sin frånvaro i det svenska programmet. Trots det har Sverige gjort betydande framsteg i förhandlingar på det digitala området, särskilt kring datastyrning och datadelning. Jobtech Development har tittat närmare på Sveriges resultat och summerat viktiga arbetsområden utifrån digitalisering, arbetsmarknad och livslångt lärande.

Under sitt tredje ordförandeskap har Sverige lett förhandlingar och nått överenskommelser om bl.a. en ny migrationspolitik och stärkt samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, samt lyckats med:

• Enighet för stärkt stöd till Ukraina
• EU:s klimatpaket Fit for 55 i mål
• Ny konkurrenskraftsstrategi för ökad tillväxt

Utöver det har Sverige gjort betydande framsteg i förhandlingar på det digitala området, särskilt kring datastyrning och datadelning genom bl.a. att ha:

• nått överenskommelser med Europaparlamentet om dataakten och förslaget som bygger på en europeisk digital identitet (eIDAS) ramverk;
• inlett trepartsförhandlingar med Europaparlamentet om AI-förordningen (AI-akten).
  
  

På det digitala området

På det digitala området har Sverige gjort insatser och förberedelser även på hemmaplan kring EU:s digitala decennium: digitala mål för 2030, vilket även innebär att Sverige tar fram en ny digitaliseringsstrategi.

Viktiga resultat som pekas ut:

• Omställning på arbetsmarknaden. Förbättra villkoren för dem som arbetar i gigekonomin via digitala plattformar. Sverige har fört förhandlingar för en förbättrad arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor och stärkt social dialog som stärker den europeiska konkurrenskraften. Under sin mandatperiod har Sverige delat med sig av erfarenhet tillsammans med arbetsmarknadens parter för att underlätta kompetensförsörjning i tider av omställning på arbetsmarknaden.
• En ny ram för en europeisk digital identitet (e-identifiering). En preliminär politisk överenskommelse om de centrala inslagen i den, samt en reviderad förordning när det gäller digital identitet i Europa. Målet är att senast 2030 ska minst 80 % av EU-medborgarna kunna använda en digital id-lösning för att få tillgång till viktiga offentliga tjänster genom en europeisk e-identitetsplånbok.
• Lund-deklarationen om att maximera fördelarna om forskningsdata. Det svenska ordförandeskapet uppmanar alla EU-medlemsländer, Kommissionen och särskilt de kommande ordförandeskapen i rådet att fördjupa och utveckla ansträngningarna för att stärka, påskynda och maximera fördelarna med FAIR (sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable), återanvändningsbara (Reusable) och öppna forskningsdata i Europa och över gränser.

Under sitt ordförandeskap har Sverige fortsatt arbeta på hemmaplan som en del av de gemensamma insatserna i linje med EU:s mål och strategier.

• Sverige ansluter sig till Open Data Charter (ODC). Det är ett stort steg framåt inom området öppna data i offentlig förvaltning som öppnar nya vägar för data från den offentliga förvaltningen att vara mer öppen och lättillgänglig, och få större avtryck i form av samhällsnytta.
• Fortsatt arbete för Digitaliseringsrådet i syfte att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken, samt därtill främja digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.
• Utredning om digital post för att undersöka möjligheterna att införa en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.
• Utredning om genomförandet av EU:s Dataförvaltningsförordning som har gått på remiss under mandatperioden (Remiss av Ds 2023:24 Genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning)
• Utredning om säker och tillgänglig digital identitet. (*tillsatt strax innan ordförandeskapets början) Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska utreda och lämna förslag på hur e-legitimationer kan utfärdas på högsta tillitsnivå. Utredaren ska också föreslå hur en digital identitetsplånbok ska kunna utfärdas.
  
  

Säker och dynamisk dataekonomi inom hela EU

EU:s mål är att bli en säker och dynamisk dataekonomi. För detta krävs fastställda tydliga och rättvisa regler för tillgång till och vidareutnyttjande av data, gemensamma standarder, verktyg och infrastrukturer, gemensamma och kompatibla EU-omfattande dataområden, samt att skapa förutsättningar och ge användarna rättigheter att behålla full kontroll över sina data.

”Genom genomförandet av de olika åtgärderna i EU:s datastrategi ska mer data göras tillgängliga för användning i ekonomin och samhället, samtidigt som de som genererar uppgifterna behåller kontrollen. Dataförvaltningsförordningen är den första förordningen som genomförs som har sin grund i EU:s datastrategi. Viktiga rättsakter som föregått dataförvaltningsförordningen är den allmänna dataskyddsförordningen samt öppna data-direktivet.”

Här kan du läsa mer om genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning i Sverige bland annat hur EU-lagstiftning på digitaliseringsområdet synkroniseras med nationell lagstiftning genom:

• kommande AI-förordning,
• kommande datarättsförordning,
• kommande interoperabilitetsförordning
• öppna data-direktivet och datalagen
• Europeiska datainnovationsstyrelsen
• vidareutnyttjande av skyddade data från myndigheter
• berörda organ, mm
  
  

Innovation, digital delaktighet, rättvis arbetsrörlighet i fokus för nästa EU:s ordförandeskapstrio

Den EU:s nya Ordförandeskapstrion - Spanien, Belgien och Ungern- fortsätter jobba för att främja den gröna och digitala omställningen med fokus på forskning och innovation, digital delaktighet, rättvis rörlighet och inkludering för arbetskraften i EU. Spanien tar EU klubban först och lägger en stor vikt vid bl.a. etisk och inkluderande digitalisering, samt siktar på att nå en överenskommelse kring AI-förordningen.

Här kan du läsa mer om det nya programmet, samt Trions prioriteringar.