Den här rapporten utvecklar resonemang om den balansgången genom att översiktligt sammanställa ett flertal perspektiv på vad som menas med bra matchning. Samt genom att, för respektive perspektiv, beskriva vilka indikatorer och bedömningsgrunder som brukar användas då perspektivets teorier testas eller omsätts i praktisk handling.

Perspektiv som finns representerade i rapporten är i turordning: nationalekonomi, personcentrerad arbetsmarknad, arbetspsykologi och etik. De speglar en viss bredd av perspektiv men rapporten gör inte anspråk på att täcka perspektiven fullständigt eller täcka alla relevanta perspektiv. I slutordet finns därför även en länk till ett diskussionsforum som bland annat lyfter en del av de perspektiv som inte tas upp i rapporten. Där hittas även ett workshopsunderlag som är tänkt att ytterligare understödja den dialog och diskussion som rapporten syftar till att främja.

Även om matchning på arbetsmarknaden inte självklart är en del av det livslånga lärandet, så är det en kärna att förhålla sig till så fort det livslånga lärandet möter arbetslivets behov av kompetensförsörjning. För att möta behovet av livslångt lärande och omställning krävs att digitaliseringens möjligheter utnyttjas på nya innovativa sätt för effektivare matchning, vägledning och validering. Tanken är att rapporten kan användas som diskussionsunderlag vid utveckling av AI eller andra digitala tjänster där målformuleringar för kompetensförsörjning och livslångt lärande behöver diskuteras.

Rapporten är en del av Arbetsförmedlingens bidrag till Uppdrag att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (N2021/01915). Den är ett resultat av insiktsarbete som Arbetsförmedlingen gjort i regleringsbrevsuppdraget Digital infrastruktur för livslångt lärande – regeringens samverkansprogram 2019-2022 (AF-2021/0025 9083).