När EU:s förordningar ska harmoniseras med svensk lagstiftning är kraftsamling över olika politikområden och sektorer avgörande för Sveriges fortsatta digitalisering. Under lång tid har Arbetsförmedlingen och Jobtech varit aktiva i samverkansmöten såsom Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande eSam, OpSam och TakSam. Nationella perspektiv i ljuset av EU:s digitalpolitik har diskuterats, till exempel interoperabilitet, dataområden och AI.
Under de senaste månaderna har AI-förordningen, den mest omtalade förordningen inom det digitala området, trätt i kraft. Den har dock kritiserats för att ha antagits under tidspress, vilket har lett till vag lagstiftning. Detta kommer sannolikt att innebära ytterligare sekundär lagstiftning och stora investeringar i AI-styrsystem. Det är redan känt att AI kommer att påverka arbetsmarknaden, men i vilken utsträckning är fortfarande oklart. En sak är säker: Det krävs mod och kritiskt tänkande för att de etiska aspekterna ska genomsyra regleringarna och säkerställa kvalitet och pålitlighet. Cecilia Bonefeld-Dahl från DIGITALEUROPE har påpekat att dåligt genomtänkta regleringar kan hindra Europas digitala konkurrenskraft och leda till ökade efterlevnadskostnader för EU-företag.
"Vi kommer att anställa jurister medan resten av världen anställer utvecklare," sa hon citerad av Financial Times.
På området hamnar Sverige på plats 17 i Global AI Index, som jämför AI-utvecklingen i 62 länder vad gäller investeringar, innovation och införande av AI, enligt en färsk rapport från Tech Sverige. Jämförbara länder som Schweiz (9), Finland (10), Nederländerna (11) och Danmark (16) ligger före Sverige. Det bäst placerade europeiska landet är Storbritannien (utanför EU), som hamnar på fjärde plats efter USA, Kina och Singapore.
Enligt den senaste Sverige 2024 Landsrapporten för det digitala decenniet presterar landet mycket bra inom områdena infrastruktur för konnektivitet och antalet enhörningsföretag, tack vare ett fördelaktigt företagsklimat. Områden som e-hälsa, företagens användning av AI och dataanalys och e-legitimation pekas dock ut som förbättringsområden. Sverige har redan gjort framsteg inom e-legitimation, särskilt med de senaste kompletterande bestämmelserna till den reviderade eIDAS-förordningen som trädde i kraft den 20 maj 2024. En betydande förändring är skyldigheten för medlemsstaterna att säkerställa att alla fysiska och juridiska personer i EU kan tillhandahållas en europeisk digital identitetsplånbok.
Akten om ett interoperabelt Europa (Interoperable Europe Act) för effektivare digitala offentliga tjänster i hela EU trädde i kraft den 11 april 2024. Den presenterar en struktur för interoperabilitetsstyrning och gäller offentliga myndigheter, inklusive EU:s institutioner och organ. I Sverige är en unik och långsiktig reform för datadelning på gång. En statlig utredning har kartlagt landets beredskap och fortsatta behov av datadelning inför implementeringen av Interoperable Europe Act. Utredningen betonar vikten av sektorsspecifika regelverk för ökad datadelning och föreslår ytterligare utredning inom området. Detta är ett område där Arbetsförmedlingen kan göra ytterligare insatser för att främja yrkesmässig och geografisk rörlighet, i linje med sitt regleringsbrev.
Artificiell Intelligens (AI)- förordningen (AI Act) klubbades i juni 2024 och trädde i kraft den 2 augusti 2024. Syftet är att förbättra den inre marknadens funktion genom att fastställa en enhetlig rättslig ram för utveckling, lansering på marknaden, ibruktagande och användning av AI-system inom EU i linje med unionens värden, stadga och principer. Under AI-förordningen kommer maskininlärningssystem att kategoriseras i fyra grupper baserat på den potentiella risken för samhället. Högrisksystem kommer att omfattas av strikta regler innan de får komma in på EU-marknaden. Olika delar av förordningen träder i kraft successivt, som reglerna för AI-systemet för allmänna ändamål som kom redan i maj 2025, och majoriteten av bestämmelserna börjar gälla efter 24 månader. Kraven för högrisksystem börjar gälla efter 36 månader. Nationellt tillsynsorgan ska inrättas ungefär inom ett år.
Dataförvaltningsförordningen (the Data Governance Act (DGA) trädde i kraft i september 2023 med direkt tillämpning i medlemsstaterna (sedan den 2 augusti 2024 i Sverige). Den avser mekanismer om hur offentlig sektor ska dela data, utöver öppna datalagen och datamängder som inte är tillgängliga givet att regler för sekretess är uppfyllda. Alla offentliga myndigheter och verksamheter omfattas av förordningen. I Sverige föreslås det att förordningen genomförs genom en ny lag, med särskilda regleringar av skyddade data, samt genom tillägg till lagen om offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande.
Både öppna data och öppen källkod är avgörande för att utveckla effektivare offentliga tjänster, främja interoperabilitetslösningar och skapa sömlösa tjänster inom EU. Akten om ett interoperabelt Europa och AI-förordningen betonar dess vikt givet att objektiva kriterier som funktion, kostnad och cybersäkerhet är uppfyllda. AI-förordningen belyser öppna AI-modeller för allmänna ändamål och kostnadsfria AI-komponenter med öppen källkod i syfte att främja forskning och innovation, samt att ge betydande tillväxtmöjligheter för ländernas ekonomi.
AI, koppling av dataområden och interoperabilitet kan främja ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet, samt effektivisering av offentliga tjänster i Sverige, speciellt på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen gör redan viktiga framsteg inom taxonomi, öppna data och öppen källkod. Enheten Jobtech har utforskat möjligheter att koppla samman olika dataområden. Ett konkret resultat av detta är API:et JobEd Connect. Fortsatt arbete inom detta område är avgörande för att kunna utnyttja datas potential på ett mer effektivt sätt.
Till exempel:
Under lång tid har Arbetsförmedlingen, genom plattformen JobTech Development, utvecklat förmågor och kunskaper för att stärka den svenska arbetsmarknaden med hjälp av datadrivna metoder och utnyttjande av datas potential. Vidare kommer genomförandet av EU:s förordningar att kräva uppföljning, harmonisering och kritiskt tänkande. De förvärvade förmågorna, utvecklade genom pilotprojekt och regeringsuppdrag, kan bidra både regulatoriskt och operativt genom att beakta flera perspektiv än bara arbetsmarknaden. Detta är avgörande för att bygga upp den digitala infrastrukturen för bättre matchningstjänster och en mer effektiv arbetsmarknad i Sverige.